summering 2016 och mål för 2017

Jag har fått rensat ur stashen i omgångar i år, och både sålt och skänkt bort garner jag aldrig kommer att sticka med. Det har varit jätteskönt! Framför allt har det handlat om bomulls- och lingarner, samt mörka tjocka garner som jag inte vill anstränga ögonen med att sticka upp.

Jag har under året även varit med i bytessnurror, och det har varit ett jättebra sätt att få byta ut några nystan och härvor som jag tröttnat på utan att behöva köpa nytt. Nytt har jag köpt också, men för mer riktade projekt. Merparten av dessa har jag även stickat klart, men några projekt föll inte ut som jag ville och dessa garner behöver nu omvandlas till andra saker.

Nu har jag kvar finare sockgarner och tunnare sjalgarner, samt rena ullgarner för vant- och mössprojekt. Jag har även två set garner för tröjor som jag behöver sticka innan jag får börja planera inköp för nästa koftprojekt. 

Vad jag saknar i stashen är lite tjockare sjalgarner av riktigt fin kvalité. Dessa har jag bestämt mig att få köpa in när jag ser ett mönster jag verkligen vill sticka, så att jag inte samlar på mig en hög udda dyra fingarner. 

Strategin som funkat bäst i år har varit 3:1-metoden. Sticka tre projekt från stashen innan jag köper in garn till ett önskeprojket. Kanske kommer jag att omvandla 1000g-utmaningen till 3:1 för att det ska kännas mer hanterbart. 

En annan utmaning jag ger mig själv är att våga sticka i färger utanför min bekvämlighetszon, när jag ska köpa nytt garn. Det blir liksom svårt att motivera annars varför jag behöver en till sjal i antingen orange eller blå eller grå toner.

Under året har jag stickat färdigt:
nio sjalar
sex par sockar
två mössor
två par halvvantar
en bebiskofta samt
en bebisfilt

Utmaningar för 2017:
fortsätta med UFO till FO
fortsätta på 1000g-utmaningen (hittills är ca 180 g uppstickade)
använda mig av 3:1-metoden
sticka fler sockor
sticka färdigt en tröja
bli bättre på flerfärgsstickning
 
 

sticka från stash /1000 g-utmaningen

Utöver Ufo-utmaningen, har jag även hakat på en utmaning att sticka upp 1000 gram garn från stashen innan jag får köpa nytt. 

Här är mina tilltänkta projekt och garnerna som ska användas (några är överlappande med ufo-projekten):

1. Vanilla is the new Black
Underbart handfärgat garn i ljusblått, från Rät & avig, 100 g. Ska bli till sockor:

2. Hilda mittens
Grå alpacka, blandat med estnisk grov ull, samt spets med vit kashmir. Kanske 160 g används totalt.

3. Hiro
Tröja av Kampes 2-trådiga, hållet dubbelt. Över 1000 g. Tycker inte om att sticka i tjockt garn, så det här projektet kanske jag plockar bort,

4. Talisman
Sjal som ska stickas med Wollelfe gradient rosa-grått merinogarn. 100 g.

 5. Willowbank
Sportweight 350 g, ca 950 meter. Använd Duo merino som hålls dubbelt (mellangrå).

6. Längtan till Gotland. 
Sockar i flerfärgsstickning, randade. 100 g.

Kanske lägger jag till Quill Shawl med garn infärgat av Tant Kofta. Lila, rosa och orangea toner. Som motvikt till allt grått. 300 g.

ufon 2017

Vi är halvvägs in i december, och jag börjar samla ihop mina ufon inför nästa år. Har haft extremt lite sticktid under hösten, men är inte speciellt förvånad: flytt och nytt jobb.
I nuläget har jag nio oavslutade projekt. Fyra sockar, tre sjalar, ett par vantar och en tröja.

1. Snowy toes
Påbörjade som ett KAL-projekt i oktober. En socka klar. Roligt flerfärgsprojekt.

2. Shetland Triangle Lace Shawl
Vackert sjalgarn som heter "visset hö" från Limmo design (fått i en bemärkelsesnurra). Vill kunna sticka upp så mycket som möjligt av garnet, så jag har hittat ett mönster där samma rapport upprepas.

3. Hiro 
Tröja i Kampes 2-trådiga ullgarn, hållet dubbelt.

4. Raison et sentiments
Jag VILL verkligen ha en rektangulär, gråtonad sjal, men tycker att de långa varven är så tråkiga. Ambition: sticka några varv i taget så att det går framåt varje månad.
170108: repade upp sjalen och använde garnet till Neverwhere istället. Mycket nöjd.

5. Oden socks
Åh, garnet är en dröm och mönstret så vackert. Men det är bara "charted" och det kräver större koncentration för att läsa rätt. Har bara precis påbörjat den första sockan.

6. Noro Stripey Socks
Gillar varken färgerna eller garnkvalitén (för mycket bomull) men tänker att jag kan skänka bort sockarna när de en dag blir klara.  En och en halv socka klar.

7. Miss Elliot Shawl
Finsjalen som är så svår att jag måste ha total fokus för att kunna sticka på bården. Skulle blivit klar till kära mors 70-årsdag (2014) men är ett långtidsufo pga svårighetsgraden.

8. Raggsockar, Arinn.
Första gången jag stickar sockar med ett tjockare garn. Har bara kommit till hälklappen på första sockan. Kommer tyvärr inte ihåg vad garnet heter. Men det är grått.

9. Aglow.
Yttervantar i spets, kashmirgarn.

en egen vrå

Vi börjar landa i vårt nya hem, i vårt nya liv. Och jag har äntligen gjort något jag längtat efter länge: jag har skaffat mig ett garnskåp. Stashen får inte bli större än vad som ryms i skåpet eller i wip-lådorna ovanpå.

Nu längtar jag efter kylan och att elda i kaminen.

flytt

Om en vecka går flytten och jag gör ett sista röj i lägenheten idag. Sommaren har trots allt givit vila och mycket bad på ön hos mormor och morfar.

Jag har inte haft ro till särskilt mycket stickande, men ändå fått färdigt en kofta till lillkusinen och ett par sockar.

Det finns mycket jag kommer att sakna: vännerna; minnena av barnens uppväxt på gården och i kvarteren. Men det finns också mycket jag är lättad över att lämna: dåliga skolor; utbrett droganvändande bland ungdomar; kriminalitet; att aldrig kunna vara ensam på innergården. 

Och vi flyttar till något så mycket bättre. Ett eget radhus nära naturen. En lugnare vardag. En tryggare vardag.

Nu ligger stashen packad, och jag har lovat mig själv att försöka sticka allt mer från den under hösten och vintern när jag sitter framför kaminen och myser.

Det kommer bli bra det här.

livet

En och en halv månad kvar till flytten, och lägenheten har gått in i ett stadium av kaos. Jag försöker sälja av barnens utvuxna leksaker, rensa och planera för det nya som väntar. Det har inte blivit mycket sticktid, förrän barnen och jag åkte till mormor och morfar över midsommar. Och underbara hundvalpen växer och busar och gosar och tar upp plats i knäet.

Men nu fick jag tid att färdigställa Summertide Shawl. Och jag tror att den kommer att bli en riktig favorit. Har precis spänt ut den, och märker hur svårt jag tycker det är att få en halvmåneformad sjal att bli jämn i spetskanten. Hur gör ni när ni blockar? Jag började med att fästa den långa raka kanten, och började sedan från mitten av spetskanten där jag sedan jobbar mig parallellt ut mot hörnen. Men när jag kommer dit blir inte spetsen jämn längre. Det är som jag dragit ut den för mycket i mitten att den sedan hopas i kanterna och avståndet mellan spetsarna blir inte lika långa. Så hur ska jag bära mig åt för att varje rapport i spetsen blir jämn?

Flyttstök

Det blir inte mycket sticktid i allt flyttstök: utrensningar, försäljning av barnens urvuxna leksaker, planering för flytten (mitten av augusti). Men nu är äntligen mina UFO-sockar klara. De har legat som ufo i två månader, och ikväll kunde jag maska av och fästa trådar.

Testade för första gången istickshälar. Effektmässigt var det kul, men jag får se vad jag tycker om passformen när jag använt dem ett tag.

Vårsjal

Det blir lite mindre sticktid och desto mer valpmys framöver. Chewie (Chewbacca) kom till oss för tre veckor sedan och är världens mysigaste. Han och katten Simba börjar så smått vänja sig vid varandra.

Idag har jag avmaskat april månads UFO, sjalen Glynis som är stickad i Holst supersoft. Glädjer mig att kunna använda i vår som jag hade tänkt.

rannsakan

Jag plockade fram alla mina wip och ufos idag, med insikten att det är dags att rensa. Några projekt har blivit liggande för att de är tråkiga, andra för att jag stickat fel och måste korrigera dem. Att ha sex sjalprojekt igång, två strumpor, en filt och en tröja är för mycket. Särskilt som jag inte gillade hur de tjocka sockarna blev, eller att jag misslyckats läsa mönstret rätt på Crocussockarna.

Nu har jag repat upp tröjan, där det blev fel i ökningarna, och startar hellre om på nytt med tweedgarnet. Sockarna repades, och ger utrymme för ett annan randig socka i brunt, orange och natur  - blir roligare projekt med annan färgställning. Jag repade också den randiga rosa sjalen som stickas på bredden. Jag dör av leda när jag rätstickar långa varv, även om sjalen randas.

Kvar är långtidsufot Miss Elliot shawl, med finbården som är så svår att jag bara stickar en eller två rapporter i taget; Lilac shawl, med turkost garn från Tant Kofta och som ska få brun picotkant med pärlor; den nyligen påbörjade Hamamelis shawl i Skinny Singles från Hedgehog yarns, ett ljuvligt entrådigt merinogarn; en modifierad wrap som bygger på Yemaya-mönstret där ett gradient från Wollelfe randas med en ljust beigerosa ton från Eden cottage och där spetsen stickas i en mörkare lilarosa variant av samma sockgarn; Vivid blanket som är mitt långtidsprojekt där jag stickar brun-grå rutor med limegrön kant i alpacka; samt en rätstickad vårsjal i två blå nyanser av Supersoft.

Nu känns projekten mer överkomliga igen. Summa summarum: repade fyra, la till ett, och landade på sju projekt. Två av dessa är långtidsprojekt: finsjalen och Vivid blanket, två är projekt jag vill jobba med just nu (sockarna och Hamamelis) och tre får betecknas som mellanprojekt, att alternera mellan beroende på lust. 

bayerska kablar

Saker jag gör när jag vaknar alldeles för tidigt: avslutar mars månads UFO.

till frusna händer

Min far har önskat sig halvvantar. Han är ständigt frusen om fingrarna, och när jag hakade på Bonnie Sennots Mitt Madness Kal fick jag gjort som första par dessa halvvantar som kallas Indikon. Garnet har legat länge i stashen (över fyra år), och egentligen tycker jag det är aningens lite för oroligt för att mönstret verkligen ska komma till sin rätt. Men de är varma, och det gick snabbt att sticka i Manos del Uruguay silk blend.

Första avmaskningen gick inget vidare, den blev för lös när jag använde en slip-slip-knit-metod. Men en vanlig enkel avmaskning funkade sedan fint.

yarny

Med två gamers i familjen, och en garntokig mamma, blev det idag inköpt spelet Unravel. Ett svensktillverkat spel om en liten garntuss, Yarny, som går på upptäcktsfärd och äventyr i svenska landskap, ackompanjerad av folkmusik i filmmusiktappning.
Och man måste se till att garntussen hela tiden har tillräckligt med garn, så att den inte blir "unravelled", det vill säga uppnystad.

fördelen med virtuella stickjuntor

I början av januari hakade jag på en knit-a-long som Bonnie Sennot/Blue peninsula ordnade. Jag hade sedan tidigare spanat in hennes sjalar (och redan stickat en med nuppar) och hade därför stor glädje av att dels få lite rabatt på hennes mönster, dels faktiskt sticka sjalarna. Och tredje bonusen kom idag: en vinst som hon delade ut till slumpmässigt dragna deltagare i KALen. En projektväska med ravelrytryck (den felstavade Romedale). Tänk så glad en blir!

Och snart börjar hennes nästa KAL, nu på temat mittens/halvvantar. Jo, jag tänker haka på där igen. Sjalen med nuppar ska få halvvantar i samma vackra mönster (och det blir nog mitt japanska blå kashmeregarn som jag lyxar till det med). Och kanske, om jag hinner, ska jag även sticka ett par i bohusteknik i restgarner.

b&b

Jag tog med mig tre olika stickningar på weekend-resan, men väl på rummet har jag varit för trött för handarbete. Det är inte ofta jag kan ligga och vila en hel kväll i en säng utan ansvar för barn, men det har jag gjort ikväll.

Wifi och Svt Play är inte så dumt det heller.

drakar och att vända hälar

Onsdag kväll. Sitter med februari månads ufo-stickning, mina Vestigialsockar, samtidigt som jag tittar på en dokumentär om draklegender. Måste lägga ifrån mig stickningen gång på gång för att ta anteckningar (ideer inför höstens undervisning) men till slut har jag vänt hälen.

Nu är det bara foten på sockan kvar, och den brukar gå ganska fort att sticka. (Jag tycker alltid skaftet är tråkigast.) Tar med ufot på helgens utflykt, och kanske min sjalstickning också. Det blir mycket rosa stickning i februari - även om sockarna går mer åt aprikos. Det är Tant Koftas sockgarn. Gillar att sticka i det, även om just det här mönstret blev lite tråkigt i längden och därför blev projektet ett ufo.

målbild

Jag längtar efter ett eget litet hus, med kamin eller öppen brasa. Där vill jag sitta om vintern, med en filt om benen, klappa katten och mysa med barnen.

Nu har jag stickat mig ett litet steg närmare målet; första rutan av Vivid blanket är klar. Jag velade lite mellan vit eller limegrön kant och bestämde mig till slut för att inte fega. Förhoppningsvis blir det fler rutor under året när jag hakar på Kammebornias KAL på Ravelry. Hennes första podavsnitt var för övrigt fyllt med kärlek till människor och garn. 

tandvärk

Först fick jag huvudbry över att det tonade garnet tog så lång tid på sig att komma, och över att jag inte ville sticka en trekantig sjal som planerat utan en rektangulär. Sedan fick jag tandvärk, och insåg att den där två gånger rotfyllda tanden nu måste dras. Så jag ringde tandläkaren i morse, och kunde glädjande nog hämta ut det tonade garnet senare under dagen. Har tid för tanddragning i nästa vecka, och kan då trösta mig både inför och efter med att sticka på en rosa sjal.

Och tänk att få sticka ett par vårsockar i det här ljuvliga grön-gråa garnet!

tre av fyra projekt...

Än så länge går det bra med målsättningen att sticka från stashen innan jag köper nytt garn till nya projekt. Jag har hittills i år avmaskat sex projekt där garn är hämtat ur stashen, samt hunnit färdigställa ett ufo. Dessutom har jag skänkt två sockgarn till en väninna, mot att hon syr en Japanese Knot bag till mig. Ytterligare två nystan har gått iväg i en bytessnurra.

Ikväll har jag precis färdigställt ett par randiga sockar i Norogarn. Hade två udda nystan liggande hemma, och ville ha ett snabbt litet projekt. Det är första gången jag stickar randande sockar, så det var lite trixigt att tvinna trådarna i varje skarv. Insåg när sockarna var färdiga att det kanske inte var supersmart att lägga skarven under foten, då den kan skava.

Sockarna är en vitamininjektion, och blir en gåva till en vän som haft det tufft på sistone.

fuktad ull

Sjalen Oliveta ligger nu och torkar på köksbordet, och lukten av fuktig ull fyller köket. Jag har för första gången testat att sticka med obehandlad och ofärgad ull, använt dubbelt. Lite tunt och trassligt, men skönt att kunna sticka ur stashen.

Det enda jag är lite missnöjd med är att den mellangrå randen ovanför spetsen inte syns så tydligt. Men men, det är en lärdom även det att hitta bättre kontraster.

sortering

När rastlösheten tar över (varit hemma med sjukt barn) kan det vara skönt att kanalisera den i städning och organisering. Igår tog jag fram mina garnlådor och la in nytt garn på Ravelry, samtidigt som jag passade på att systematisera lådorna utifrån färg. Har tidigare haft garnen samlade utifrån tjocklek och kvalite, men det här känns mer inbjudande. Oftast är jag snarare sugen på viss färg när jag ska sticka än vilket garn det är, så jag hoppas detta hjälper att få bättre snurr på lagret.

Och jag har vissa färgpreferenser, det märks:

vintrig eld

Min tredje Elder tree är klar, och när solen lyser på sjalen glöder färgen. Sjalen gick snabbt att sticka eftersom garnet var så tjockt. Roligt som omväxling, men händerna tycker det är lite otympligt med stickor på 6 mm.

byte

För första gången har jag anmält mig till ett slags garnbyte, en bemärkelsesnurra där varje deltagare skickar en garnpresent till nästa person på listan för att uppmärksamma en viktig dag. Jag tänkte att det kunde vara ett roligt sätt att fira min födelsedag, eftersom barnen inte riktigt kan göra det själva ännu.

Lite nervöst är det (åt båda håll) att inte veta vad man får, och om presenten ska funka för mottagaren (man får ange sina preferenser). Men det kunde inte blivit bättre. Jag fick en härva handfärgat sockgarn, Fyberspates Viviciuos 4ply, i en underbar lila färg, och därtill gott the och choklad.

Tack Zupermorzan!!!

sticka från stashen

Jag har verkligen gått igång på att använda mina stashgarner! Det ligger så mycket vackert i gömmorna som jag längtar efter att få omvandla till något användbart.

Och jag är sugen på projekt som går fort att sticka! Plockade fram det här handfärgade arangarnet från Blue Mountains, Australien. Köpte det påsken 2014 när jag besökte House of Wool tillsammans med indiska vänner som tog med mig på utflykt över dagen.

Jag bara älskar den varma orangea tonen som är lätt melerad. Eftersom jag är osäker på hur mycket mina två härvor räcker till, använder jag Elder tree-mönstret för tredje gången. Effektivt och rolig att sticka, som ändå blir en sjal som är lite bearbetad.

Jag har strax stickat upp ena härvan och har redan stickat sju rapporter. Trivsamt! Och den kommer göra sig bra mot min svarta kappa!

en självisk stickning

Nu är min Streusel färdig, och ligger för blockning. Mönstret är gjort av Bonnie Sennott, som gav rabatt på sina mönster på Ravelry och öppnade en "selfish knitalong" under januari månad. Halskragen som jag stickade över nyår är också hennes mönster. Jag tycker så mycket om designen, för de är både feminina och vackra, men samtidigt rofyllt enkla att sticka. Det går att komma in i ett flöde i stickandet som inte stannar upp för att tolka mönster eller räkna varv hela tiden.

Jag gjorde Streusel 12 rapporter längre i mitten, och sammanlagt är sjalen nu ca 225 cm lång när jag blockar den. Det ska bli härligt att kunna vira den flera gånger runt halsen. Men den är så lång att bordet inte räckte till för mina blockningsmattor, utan jag var tvungen att ta hjälp av en pall och en stol med kuddar staplade på varandra för att få rätt längd på mattorna.

Garnet är Malabrigo Sock i färgen Solis. Mjukt och med underbara färgschatteringar. I dagsljus är det djupa gröna färger som framträder, i kvällsljus inomhus blir den nästan blågrön. Endast 12 gram återstår av härvan, så den blev väl använd!

Jag är sugen på att sticka ytterligare en av hennes sjalar, men nu närmar sig jullovet sitt slut, så jag får se vad jag tar tag i nu.

årets första fo

Vi har lugna och vilsamma dagar hemma, de sista dagarna på jullovet.

Idag hann jag plocka fram januari månads ufo och kunde avsluta sockarna tillsammans med en långfilm. De blev aningens för stora, så jag kommer ge bort dem i present till bästa väninnan.

Nu hänger de på tork. By the Seine River.

monomani

Har plockat fram ett garn ur gömmorna för nästa projekt: sjalen Streusel i Malabrigo sockgarn, färgen Solis. Det är helt klart ett monomant tillstånd jag har hamnat i, och det är så vilsamt att ha tid att försjunka i dansen som stickorna utför när de rör sig över garnet. 

Det är ett flowliknande tillstånd och jag får det ibland även vid hög koncentration när jag skriver och helt kan gå upp i arbetet. Skillnaden här är att jag får följa garnets färgskiftningar och mjukhet i händerna, och inte behöver sätta ord på det som sker i skapandet. Vilsamt!

blockning

Det är något alldeles magiskt med blockningsprocessen; när sjalarna får vila i sköljvatten och sedan spännas ut för torkning börjar garnet blomma och lystern kommer fram. Spetsen öppnar sig och jag förundras varje gång över hur vackert det ät.

Ikväll har jag haft tid att spänna ut de senaste två projekten, Palmyre och Shallows.

shallows

Året har sannerligen börjat lugnt med mycket sticktid. Jag hann klart halskragen Shallows nu under kvällen, och kan ta med den hem för blockning i morgon. Mönstret har varit beroendeframkallande - bara en sektion till - och är så vackert i all sin enkelhet. Har även använt pärlor, som jag tror kommer synas bättre när halskragen sträcks ut.

Garnet är Manos del Uruguay Lace, som jag använt dubbel tråd av. Det gick åt ca 650 meter sammanlagt (har 10+10 gram kvar av två härvor på vardera 50 gram). Och det har bara varit en njutning att sticka med det.

Jag har ytterligare nystan hemma i en turkosblå färg som jag länge tänkt göra en tunn sjal av, men jag tycker bättre om tjockleken när två trådar används tillsammans och ska därför överväga vad det ska bli av detta stashgarn.

palmyre

Året börjar bra: avmaskade i natt nära 3000 meter i den här sjalen. Den är stickad med sex trådar supersupertunn merino (Habu N-75 2/48). Garnet sitter på koner, och jag har fått använda en plastburk för att det inte skulle trassla. 

Garnet inhandlades i Kyoto i oktober och jag funderade länge på vad det skulle bli. Ville ha något enkelt men effektfullt, för att garnet skulle komma till sin rätt. Palmyre heter mönstret, och sjalen väntar nu på att spännas ut när jag kommer tillbaks till stan.

Gott nytt stickår!