Min far har önskat sig halvvantar. Han är ständigt frusen om fingrarna, och när jag hakade på Bonnie Sennots Mitt Madness Kal fick jag gjort som första par dessa halvvantar som kallas Indikon. Garnet har legat länge i stashen (över fyra år), och egentligen tycker jag det är aningens lite för oroligt för att mönstret verkligen ska komma till sin rätt. Men de är varma, och det gick snabbt att sticka i Manos del Uruguay silk blend.
Första avmaskningen gick inget vidare, den blev för lös när jag använde en slip-slip-knit-metod. Men en vanlig enkel avmaskning funkade sedan fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar