söndag 8 oktober 2017

rensning av stashen

Jag har börjat rensa ut garner igen ur stashen, och försöker dra lärdomar av vad jag rensar ut:

- sålde i veckan av ett koftprojekt med tweed med 1170 meter som legat i mer än ett och ett halvt års tid. Jag gillar inte att sticka tröjor och koftor, och ska låta bli att köpa hem större mängder garn bara för att garnet är snyggt. OM jag hittar ett mönster som jag verkligen, verkligen vill sticka, då först ska jag överväga att handla.

- enstaka härvor eller nystan av tjockare garn ska jag heller inte köpa utan att veta vad jag ska använda dem till. Idag har jag plockat ut ett "worsted weight" garn i yak och merino där jag fick söka frenetiskt efter mönster som kunde passa 130 m. Det landade i att jag gjorde en värmare till en take-away-kopp.



- bytessnurror. Jag har fått jättefina garner i bytessnurror där givaren lyckats läsa mina preferenser helt rätt, men ibland blir det helt fel och jag har nu rensat ut tre nystan i fel färger som jag inte kommer vilja sticka med.


fredag 29 september 2017

höstsockar

Det är dags att börja sticka ur stashen igen, och försöka minska ned på garnlager och inköp. De senaste två projekten har varit med nyinköpt garn (bebisfiltarna och sjalen). Det ligger så mycket fint i stashen som behöver användas, och jag behöver hitta roliga projekt som gärna kombinerar garner/färger så att mer går åt.

Jag var så sugen på ett par färgglada sockar, och såg Prism socks uppstickade i rosa och grå toner på Ravelry. Ville väldigt gärna få till en liknande färgton, men skärpte mig och såg att jag redan hade Norogarn liggande som kunde passa riktigt fint ihop med Regia Silk sockgarn.


Och garnerna smälte ihop helt perfekt! Jag använde upp knappt hälften av Noronystanen, så jag kan (teoretiskt) göra ett till par med en annan bottenfärg och randa i toner som går mer i brunt och blålila. Men jag tröttnar ju så fort på ett mönster när jag väl stickat det, så jag behöver nog avvakta ett tag innan det kan bli aktuellt. Blev i alla fall väldigt nöjd med sockarna! Och varma är de, nu när höstkylan sveper in över Värmland idag.


fredag 22 september 2017

brush creek shawl

Jag längtade efter rustikt garn och en höstsjal, och efter en tur till lokala garnaffären blev det tre härvor av Ullcentrums två-trådiga garn som fick göra jobbet.


Nu behöver jag sticka några projekt med garn ur stashen innan jag köper garn igen. Men det kliar i fingrarna att köpa ett roligt och färgglatt nystan av Zauberball. Det är nog hösten som talar.



tisdag 5 september 2017

Tvillingar

En kär väninna väntar dubbelt smått, och jag ville så gärna ge henne och barnen en gåva. Så sommarens projekt blev Pop blanket och Vivid blanket.



Båda projekten är stickade med Mondial Sunrise samt naturfärgad Nalle från Novita. Mondial börjar bli en ny favorit, och i båda projekten smälte garn och mönster samman till en helhet.


I morgon går paketet iväg. Och om någon månad, lite drygt, lär pojkarna födas om allt går väl.



lördag 27 maj 2017

för mycket jobb, för lite sticktid

Vi är underbemannade på jobbet, och i uppsatsskrivartider i slutet av terminerna märks detta allra mest. Jag har handlett och läst, handlett och läst, handlett och läst... och när nu långhelgen Kristi himmelsfärd kom, kom även spänningshuvudvärk. I tre dagar. 

Så idag bestämde jag mig för att inte göra något annat än att sticka och dricka lapsangthe. Det var välbehövligt.

Jag bestämde mig för att avsluta Echo flower shawl, och att skippa bården med alla nuppar. Ullgarnet är för fissligt för att det ska funka. Töis, från Gotlands ullspinneri.



Nu är den blockad och torkad. Vilket gick snabbt denna supervarma majdag.

Nu ska jag bara slå in den fint och läggs sjalen på posten. En väninna som just fyllt 50 år ska få den.

torsdag 11 maj 2017

andreas sjal med nuppar

I februari-mars färdigställde jag ännu en sjal. Grundmönstret är Andreas sjal, av Kirsten Kapur, men modifierad med nuppar och "seed stitch". Stickad i garnet Lichen and Lace. Den blev riktigt feminin och romantisk.



sockor

Nu var det länge sedan jag hade tid att skriva på bloggen. Det har hunnit bli en del stickat - tre par sockor är färdiga, varav ett långtidsufo.

Den roligaste hälen jag har stickat är onekligen denna, Vanilla is the new black:



Det fina blå garnet fick jag i ett bemärkelsebyte, och är handfärgat av Rät & Avig. Kanonbra garn att sticka i, och mycket mjuka och fina meleringar.

Sedan testade jag enkla Vanilla-sockar, med istickad häl, med ett vårigt garn från Mondial Ciao. Och oj så snyggt det blev när det självrandade garnet fick fortsätta att randa sig över hälen.


Det sista paret har varit ett långtidsufo i ett Noro-garn i bomull. Jag har varken tyckt om stumheten i garnet, eller färgerna. Värst var den där khaki-bleka-gulheten. Nu när sockarna är klara är de väl ok, men nästa gång vill jag sticka med färgrikt garn och inte så här blekt.



Det har känts lyxigt att kunna lägga ned tre nya par i socklådan - som nu börjar bli ganska så full...


söndag 19 februari 2017

forestgreen



När jag var klar med sjalen och la ut ett foto på FB, fick jag frågan från en tidigare kollega om jag ville sälja den.

Bara bården tog tio timmar att färdigställa, och resten av sjalen krävde uppmärksamhet från början till slut. Har ingen aning om hur många timmar som gått åt, men sammanlagt är det nog en arbetsvecka. Jo, det har varit en njutning att sticka den. Garnet (Malabrigo Finito) är en ny favorit. Och jag är väldigt nöjd med hur sjalen blev. Lätt förälskad i de mjuka färgskiftningarna, det regelbundna mönstret, bårdens inramning. Men jag är inte nöjd med att få en sådan fråga. (Och det är jag inte ensam om.)

Jag finner en glädje i att arbeta med nya mönster, lära mig nya tekniker, pröva nya garner. Men att sticka om en så krävande sjal, det har jag inte ro till. Istället vill jag självklart kunna njuta av att använda den. Därför käns det bara absurt att få en fråga om jag vill sälja den.



söndag 5 februari 2017

hilda mittens

En av fördelarna med att vara sjuk (rejäl förkylning): en hinner sticka ikapp. Äntligen färdig med vantarna som jag påbörjade i december, ett estniskt mönster som är stickad med dubbelt grått estniskt garn och en tråd grå alpacka. Spetsmönstret är stickat med Hedgehog Fibres Skinny Single, färgen Urchin.






Inte bara kommer vantarna vara rejält varma, de är vackra också! Lite pilligt att sticka det utanpåliggande spetsmönstret (stickor 5) och särskilt tummarna. Men värt det. Ganska snabbt projekt, trots att det blivit liggande.

fredag 3 februari 2017

snowy toes

Januari har varit en intensiv jobbmånad och jag har bara hunnit köpa/få garner, men inte maskat av något mer sedan sjalen Neverwhere. Men nu är mitt ufo-projekt för januari avslutat, på sista dagen för rapportering. När även en förkylning bryter ut och kroppen berättar att den behöver vila.






Hann sticka klart första sockan i oktober/november, men sedan har den andra blivit liggande. Och jag upptäckte när jag nästan var klar att jag tydligen maskat av några maskor extra på socka nummer ett. Därtill är sockarna lite för korta för min fot. Så svägerskan kommer få dem som present, som har tre storlekar mindre fötter än vad jag har.

Jag är nöjd med att jag stickat med flera färger, och vill fortsätta öva mig på det. Borde ha gått upp en kvarts- eller halvstorlek på stickorna, för det blev lite i tajtaste laget även om jag försökte hålla garnet löst.

Nästa ufo för februai är också grått och vitt: mina vintervantar av estniskt ull och med estiniskt mönster.

måndag 9 januari 2017

neverwhere

Jag blir som gladast/nöjdast med ett stickprojekt när jag får lära min nya tekniker, och när mönstret kräver koncentration och samtidigt är repetetivt och avkopplande. Och när garnet är perfekt för projektet. Tre bra saker i ett och samma projekt, lite som ett Kinderegg. Så var det att sticka Neverwhere, som Melanie Berg designat.



Tyska förkortade varv och brioche. Sjalen blir helt underbar i sin textur. Och garnet! Manos del Uruguay, Marina i färgen Piedra. Som skiftar i lila, grönt och grått! 1440 meter (hållet dubbelt).